Roligt att alla hundarna är så motiverade och att de faktiskt löser uppgiften.
Jag tror att alla 4 skulle klara av längre spår utan att vi skulle behöva kompromissa med deras motivation.
Så vad kan ni göra för att ta era hundar ännu ett steg framåt under dessa två veckor?
B:
Låt spårets liggtid (dvs tiden från att du lade spåret tills att du släpper på hunden) bli succesivt längre). Om det går bra med 20 minuter nu, prova med 30 minuter. Om det går bra provar du med 40 minuter gången efter det osv.
Du kan också prova att gå spåret utan att han har sett på då du lade spåret.
Låt spåret bli längre och längre för varje gång också.
E:
Låt spårets liggtid (dvs tiden från att du lade spåret tills att du släpper på hunden) bli succesivt längre). Om det går bra med 20 minuter nu, prova med 30 minuter. Om det går bra provar du med 40 minuter gången efter det osv.
Du kan också prova att gå spåret utan att hon har sett på då du lade spåret.
Låt spåret bli längre och längre för varje gång också.
S:
Öka på liggtiden. Lägg spåret då hon inte ser på (om/när du har den möjligheten) ha som mål att spåret kan ligga 20 minuter längre än det kunnat göra hittills, men låt ökningen ske successivt, dvs prova med 10 minuter längre liggtid och om det inte skulle funka så stanna på den nivån tills det funkar och öka sedan på.
Öka längden på spåret! Kör gärna en vinkel som är nästan 90grader, men märk ut den väl så du kan hålla koll på hur hon beteer sig där.
L:
Öka på liggtiden. Lägg spåret då han inte ser på (om/när du har den möjligheten) ha som mål att spåret kan ligga 20 minuter längre än det kunnat göra hittills, men låt ökningen ske successivt, dvs prova med 10 minuter längre liggtid och om det inte skulle funka så stanna på den nivån tills det funkar och öka sedan på.
Öka längden på spåret!
Öka längden på spåret! Kör gärna en vinkel som är nästan 90grader, men märk ut den väl så du kan hålla koll på hur han beteer sig där.
Shejpa ner huvuden:
Han går rätt och spårar förmodligen som oftast (utifrån vad vi såg igår), men vi vill att det ska synas att han spårar och det är säkert bra att vi drar det åt det hållet, dvs det äer säkert bra för nogrannhet och metodik nu när spåren ska bli allt svårare.
Därför tänker jag, som jag nämnde igår, att vi bör ha en plan för att steg-för steg få ner honom mot själva marken. En del av det lär komma med att spåret blir allt äldre (då finns inte mycket doft i luften kvar) så satsa på att steg för steg låta spåren ligga allt längre.
Men också att du steg för steg kräver mer av spårbeteendet fram tills det är så bra som du vill ha det.
I en sådan stegringsplan (som jag gör exempel på här nedan) sätter vi upp delmål. Inte förrän A funkar spontant i de flesta av fallen går vi på att B ska funka i de flesta fallen.
Fr.o.m nu menar jag med "förstärkning" detsamma som att låta han gå vidare (för det är det som är belöningen för honom)
Shejpingplanen innebär att du börjar med att ett beteende som är i närheten av det önskande beteendet, dvs ett beteende som är ”ett första steg” till det önskade resultatet. När det första steget/delmålet är inlärt (hunden förstår att han ska göra det för att få belöningen) så väntar du med att förstärka tills hunden gör eller kommer i närheten av att göra det andra steget. När det andra steget är inlärt väntar du in det tredje steget innan förstärkningen kommer osv. Allt eftersom träningen fortskrider slutar du förstärka beteenden som inte är tillräckligt nära målet. Det är viktigt att ett steg är inlärt (att hunden förstår vad som förväntas) innan du går över till att sluta förstärka beteendet i det steget och endast förstärka beteendet i nästa steg.
Om vi ska lära hunden att gripa ett föremål från golvet och hålla det i munnen kan du använda dig av dessa successiva närmanden av slutmålet.
-
Att bara gå spåret rätt utan att vädra uppåt (högre än han normalt bör huvudet ) förstärks
-
Endast då han har huvudet ngt längre än normalt förstärks
-
Endast att han tydligt håller huvudet lägre än normalt förstärks
-
Endast då han ännu mer tydligt fokuserar på marklukt förstärks