Hem -> Om hund -> Hundens psykosociala utveckling

 

 

0-2 veckor

 

Valpen är fullkomligt beroende av tiken (eller fosterförälder) för att kunna äta men också för att tömma urinblåsa och tarm (utan massage på magen kan valpen inte tömma urinblåsa och tarm).

 

Valpen är också beroende av en värmekälla (vanligtvis tik och syskon) för att hålla rätt kroppstemperatur. Hamnar valpen utanför kommer kroppen snabbt att bli nedkyld och om valpen inte kommer tillbaka till värmen hamnar hon i ett livshotande tillstånd.

 

 

 Av ovanstående anledningar har valpen med sig några medfödda beteenden. Hit hör att valpen redan som nyfödd kan skrika högt och vanligtvis gör det då hon behöver uppmärksammas.

 

En annan sak är mjölktrampandet: Valpen ”trampar” med framtassarna på tikens juver för att stimulera mjölkproduktionen.

 

Ett annan medfött beteende som måste finnas för valpens överlevnad är att kunna kravla sig framåt. Valpen kravlar i cirklar för att, förr eller senare, stöta på tiken och syskonen.

 

Att en tik tar upp en valp i nackskinnet och släpper ned henne på rätt ställe förekommer knappt annat än i tecknade filmer. Kattmammor tillämpar det, men hundvalpar måste oftast själv ta initiativ till att hamna nära de andra.

 

Under denna period är valpen blind (ögonlocken är stängda) och hör inget eller mycket litet (även öronen är stängda).

 

Lukt , smak och känsel är dock något utvecklade.

 

 

 

 

 

2-3 veckor

 

Ögonen öppnas vanligtvis mellan dygn 12-14 och det är då hjärnan börjar aktiveras på allvar. I slutet av denna period (vid ca 3 veckors ålder) får valpen sin hörsel.

 

När detta sker har valpen haft ögonen öppna några dagar och kan fixera sin blick.

 

En helt ny värld öppnas, hjärnan börjar aktiveras på allvar.

 

 

 

3-5 veckor

 

Med anledning av det som hände i slutet av förra veckan blir valparna mer kontaktsökande. Från att ha varit en kravlande liten varelse börjar de här bete sig på ett mer och mer artspecifikt vis.

 

Valpen lär sig att vifta på svansen, morra, skälla osv. Här börjar valpen leka med sina syskon och/eller sin mamma.

 

Alla sinnena blir nu fullt utvecklade och hjärnan utvecklas mycket snabbt under denna period. Valpen går igenom sin första riktiga sociala prägling och här är det viktigt att hon får interagera med såväl hundar (vanligtvis syskon och mamman) som människor.

 

Valpen är mycket social och nyfiken under denna period. I det vilda skulle valpen börjat lämna lyan i denna ålder, gå ut och träffa sin pappa (endast utanför lyan, tikar låter inte hanen komma in). Tam-valpar vill också komma ut och upptäcka världen i den här åldern. De kravlar sig över kanten om/när de kan.

När den första valpen lärt sig att klättra över kanten så brukar de andra träna bli mer intensiva i sin klätterträning.

 

 

 

 

5-7 veckor

 

Upptäcktsfärderna blir längre. Valparna ägnar sig mycket åt jaktlekar och sk dominanslekar med varandra. Ibland kan det verkar hårt. Dels för att valparna faktiskt kan bita hårt och dels för att en valp i den här åldern ofta är en riktig ”dramaqueens”:

 

”Det är katastrof om någon biter mig, men jag biter gärna själv”.

 

Tiken börjar tycka att de är jobbiga. Hon kan säja åt dem och hon lämnar dem allt längre stunder. Här kan det vara bra om någon annan vuxen hund kan avlasta tiken, vilket sker i det vilda (även andra flockmedlemmar leker och fostrar dem).

 

Troligtvis är det också viktigt i sig att valparna träffar annan/ andra hundar än tiken åtminstone i slutet av denna period. Det lär vara viktigt för att de ska kunna lära sig att känna in andra vuxna hundar vilket de blir tvungna att göra ifall de träffar olika individer eftersom dessa förmodligen kommer bemöta dem på olika vis.

 

 

 

8-12 veckor

 

Här blir det tydligt att valpens upplevelser allt oftare blir bestående minnesbilder varför den här perioden brukar betraktas som en bra inlärningsperiod.

 

Den här perioden är också mycket viktig ur en social synvinkel.

 

Här är det oerhört värdefullt för en tam-valp att träffa och interagera med varelser som hon kommer att träffa i framtiden.

 

Olika människor (inklusive barn), helst sådana som är vana vid hundar samt en och annan hund utanför primärflocken (tik och syskon).

 

En del vill inte att valpen ska träffa andra hundar förrän 12-veckors-vaccinationen, men dessa 4 veckor är så socialt viktiga att vi bör överväga att låta hunden träffa åtminstone 2-3 hundar utanför de allra närmaste.

 

 

I slutet av denna period blir det viktigt att börja vänja valpen vid olika miljöer.

 

 

 

12-16 veckor

 

Den sociala präglingen fortsätter. Valpen försöker hitta sin plats såväl gentemot människor som andra hundar. Den här perioden kallas ibland för ”Rangordningsperioden” (även om fler perioder längre fram också kallas för det ibland).

 

Här kan man fortsätta att ägna sig åt inlärning och gärna fokusera på att valpen får bra vanor samt tydliga och trygga regler att följa.

 

 

 

16 veckor -7 månader

 

Den här perioden brukar vara ganska lugn och tar lätt till sig regler och vanor.

 

Det är också en jättefin period för lek och inlärning av moment, spårövningar mm

 

 

 

7-10 månader

 

Här blir de flesta tam-hundar fysiskt könsmogna (även om de förstås finns de som är tidigare och senare).

 

Tikarna löper för första gången.

 

Hanhundarna börjar lyfta på benet.

 

Det är mycket hormoner i omlopp nu varför en del hundar kan bete sig annorlunda på flera olika vis.

 

Hunden är under denna period ofta mindre mottaglig för inlärning.

 

Har man inte lärt hunden vad det är för skillnad mellan aktivitet/inlärning och regel/socialt krav är det hög tid att göra det här. I annat fall skapas det lätt stress i samband med den osäkerheten som bli om avsaknadav skillnad finns.

 

 

 

10-17 månader

 

Den här perioden brukar vara lugn hormonellt och lämpar sig bra för inlärning.

 

 

 

17-22 månader

 

Någonstans här börjar det som brukar kallas den psykiska könsmognaden. När det sätter igång är väldigt olika (ofta rasbundet) men de flesta hundar brukar tydligt gå ur den här perioden när de fyller 3 år.

 

Perioden kännetecknas av att hunden återigen ifrågasätter sin egen och flockmedlemmarnas roll, inte minst vad gäller samordnar-rollen, dvs vem som har rollen att sätta upp struktur och regler. Här blir det återigen  oerhört viktigt att vi som människor tydligt kan kommunicera vad som är aktivitet och vad som är sociala krav.

 

Många hundägare säjer här att hunden är ”omöjlig att trötta ut”, dvs att de har hur mycket energi som helst. Att de kan leka, springa osv utan att bli trötta. Förmodligen behöver hunden i den här åldern mer mental aktivering än någonsin samtidigt som vi måste hålla kvar vid att hunden har goda vanor i vardagen.

 

Är du tydlig, trygg och konsekvent så kan detta vara en hyfsat okomplicerad period med de flesta hundar. Men det finns också de som har det väldigt jobbigt här vilket ofta är en kombination av att hunden är en individ som ifrågasätter våran struktur och att vi är otrygga, vaga och inte helt säkra på hur vi ska ta samordnar-rollen/ bestämmande-rollen.

 

Det är ganska tydligt att det är svårare att sätta upp rollerna efter det att hunden fyllt 3 år. Men med det är absolut inte sagt att det inte går!

 

Den "Färdiga hunden"

Efter treårsåldern betraktas de i regel som ”färdiga” och det stämmer nog till stor del. När hunden fyller 3 år (ofta väldigt pricksäkert) brukar de flesta hundägare säja att hunden ganska plötsligt blivit mer lugn, tillfredsställd, trygg och stabil.

 

Här slutar vanligtvis beskrivningen av hundens olika utvecklingsfaser trots att hundar lever betydligt längre och förstås utvecklas i någon mån genom hela livet. Jag skulle vilja lägga till "Den gyllene åldern" som börjar någonstans från 7 år

 

Det är dock många som skulle hålla med om att hunden går igenom ännu en period som startar någonstans mellan 7 och 8 års ålder och håller i sig livet ut:

 

En period där hon verkar nått en visdom, som om hon vet och förstår mer än vad vi har lärt oss att en hund förstår. Här kan en del hundar börja ta mer egna initiativ och även bete sig som om de kan räkna ut saker och ting. Det är helt ovetenskapligt så jag stannar där men vill ändå uppmuntra till att observera era hundar lite extra då de kommer i den åldern.